Jag minns mycket väl från min egen inlärningsprocess att det kan kännas lite överväldigande att lära sig fotografering. Speciellt om det verkar som om du inte ens pratar språket som förknippas med fotografering! Det är något som många yrkesgrupper har gemensamt, jargongen. Orden bara de mest inbitna och erfarna känner till.
Fotografer kastar runt ord som DOF, histogram, MILC, Prime och du står där och undrar vad det betyder.
Det första steget i att lära sig fotografi är att förstå orden fotografer talar. Så att vi alla är på samma sida och pratar samma språk. Att inte känna till orden kan få dig att känna dig som ett frågetecken och det vill vi såklartundvika..
Låt oss börja med ord som används för att beskriva hårdvaran, kameran och objektiven.
Sedan går vi vidare till orden för att beskriva det som din bild är gjord av.
Vi avslutar denna lilla ordbok över de viktigaste fotograferingstermerna med orden vi använder för att faktiskt skapa bilden.
DSLR: En Digital Single Lens Reflex-kamera är en kamera som har en spegel och ett prisma för att visa dig bilden genom sökaren. När du tittar genom sökaren faller ljuset genom linsen på en spegel som skickar ljuset till ett prisma ovanpå kameran. Prismat bryter ljuset på ett sådant sätt att du kan se det genom sökaren.
Bilden du ser är exakt densamma som bilden kameran kommer att spela in på sensorn. För i samma ögonblick som du trycker på slutaren fälls spegeln upp och ljuset faller på sensorn. Det är en optisk representation av scenen du ska filma.
MILC: En spegellös utbytbar objektivkamera eller ”spegellös” är en kamera som inte använder en spegel för att projicera bilden i sökaren. Den ger dig en digital bild på en display på baksidan av din kamera och/eller genom en elektronisk sökare.
Det är en digital eller elektronisk representation av scenen du ska filma.
Full-frame sensor: En helbildssensor, mest känd som full frame har samma mått som den gamla 35 mm filmstorleken. ”Fullformat” eller 35 mm-formatet är standard inom fotografering. Det har varit så väldigt länge.
Den har en bredare vinkel och ger en fil av högre kvalitet, särskilt i svagt ljus. Den har också ett större dynamiskt omfång och ett grundare skärpedjup än en beskuren sensor.
Beskuren sensor/crop sensor: En beskuren sensor är en sensor som är mindre än standard 35 mm. filmramstorlek. Den har ett mindre synfält än hela bilden. Detta påverkar brännvidden för det bifogade objektivet och dess synfält.
Brännvidd: Brännvidden anger avståndet mellan linsens kant och sensorn. Det är en indikator på linsens vinkel. Ju längre linsen är desto smalare är vinkeln.
A 28 mm objektivet är kort och det har en vidvinkel. A 135 mm. objektivet är långt och det har en smal vinkel.
Prime objektiv: Ett prime objektiv eller ett enkelt objektiv med en fast brännvidd, till exempel 50 mm. lins. Bildkvaliteten på ett primeobjektiv är bättre än bildkvaliteten på ett zoomobjektiv.
Optisk zoom: Ett objektiv som har variabel brännvidd, till exempel ett 24-70 mm zoomobjektiv. Fördelen är att du kan ha ett objektiv för många olika vinklar. Ett optiskt zoomobjektiv uppnår de olika brännvidderna av objektivets fysiska delar. En optisk zoom är alltid mycket bättre än en digital zoom.
Digital zoom: En digital zoom beskär bilden på sensorn så att det ser ut som om du zoomat in. Men det gjorde du inte, bilden som bara är en mindre del av sensorn som har förstorats på ett digitalt sätt.
Pixel: De små små elementen som utgör din bild. Det är en förkortning för Picture Element.
Upplösning: Upplösningen är antalet pixlar i en fil. Du beräknar upplösningen genom att multiplicera höjden med filens bredd.
Megapixel: En miljon pixlar går in i 1 megapixel. Om din sensor har 5760 pixlar på den långa änden och 3840 pixlar på den korta änden är din totala mängd pixlar 22.118.400, vilket resulterar i en upplösning på 22 megapixlar.
Raw fil: Dina pixlar är basen för din bild och de är organiserade i en fil. Om du lagrar dem i en RAW-fil sparas all information som sensorn kan samla i det ögonblick du trycker på avtryckaren.
Som ett resultat ger en RAW-fil dig mycket kontroll och frihet att göra med den vad du vill. Möjligheterna i efterbearbetningen är enorma. Tänk på en RAW-fil som negativt förr i tiden.
JPEG-FIL: JPEG-filen används oftast. Om du lagrar dem i en JPEG-fil bearbetas och komprimeras den i kameran i samma ögonblick som du trycker på avtryckaren. Du får mindre kontroll och frihet att ändra bilden.
Exponering: Att exponera är att låta ljus falla genom linsen på sensorn.
När ett foto är för mörkt föll inte tillräckligt med ljus på sensorn. Vi kallar underexponerade.
När det är för ljust föll för mycket ljus på sensorn. Vi kallar det överexponerat.
Exponeringstriangel: Exponeringstriangeln är kombinationen av bländare, slutartid och ISO som leder till exponering av en bild.
Bländare: Bländaren är storleken på öppningen i linsen genom vilken ljuset faller. En stor öppning släpper in mer ljus än en liten öppning.
F-STOPP: Vi mäter bländare i f-stopp. Omfånget av f-stopp beror på objektivet. Ju mindre nummer desto bredare öppning. Till exempel, vid f3,5 är öppningen bredare och släpper in mer ljus än vid f11.
Skärpedjup: Skärpedjupet eller DOF är skärpan i en bild från framsidan till baksidan. För en stor del styrs den av Aperture. Ju bredare öppning desto ytligare blir DOF. Ju mindre öppning desto större blir DOF.
Till exempel, vid f3,5 blir bakgrunden bakom ditt motiv suddig. Vid f22 förblir bakgrunden bakom ditt motiv skarpare.
Bokeh: Ordet Bokeh är japanskt och uttalas som Bo-keh (som i vattenkokare). Det är en term för att beskriva kvaliteten på de oskärpa områdena i en bild som orsakas av en stor bländare.
Slutartid: Slutartiden anger tiden när slutaren är öppen. Ju längre slutaren är öppen desto mer ljus faller på sensorn. Vi mäter slutartiden i sekunder. En slutartid på 1/30 av en sekund låter mer ljus falla på sensorn än en slutartid på 1/250 av en sekund. Vi kallar en lång slutartid också en långsam slutartid och en kort slutartid snabb.
Ju snabbare slutarhastighet desto mer kommer ett rörligt motiv att förbli skarpt. Ju längre slutarhastighet, desto mer blir ett rörligt motiv suddigt.
Kameraskakning: När du fotograferar med en långsam slutarhastighet kommer den lilla rörelsen som kameran gör i det ögonblick du trycker på slutaren att synas i bilden. Inte bara rörliga motiv blir suddigt utan hela fotot blir suddigt.
ISO: ISO (International Standards Organization) indikerar sensorns ljuskänslighet. En låg ISO på 100 indikerar att sensorn är mindre ljuskänslig än med en högre ISO på 2000.
Att fotografera med hög ISO kan ge dig möjligheten att fotografera i dåligt upplysta miljöer, men du måste stå ut med bruset.
Brus: Brus, även kallat kornighet, är utseendet på färgartefakter, små färgade prickar i en bild. Du kan faktiskt se pixlarna. Brus är resultatet av fotografering med hög ISO.
Mätningslägen: De olika sätten som kameran mäter ljuset genom sin inbyggda ljusmätare. Med mätningslägen kan du välja hur kameran ska mäta ljuset. Matrismätning mäter ljuset från hela scenen. Centrumviktsmätning mäter ljuset mestadels på området i mitten av ramen. Spotmätning mäter det där du har din fokuspunkt.
Exponeringslägen: Med exponeringslägen kan du välja mellan de olika sätten du ställer in exponeringen på.
I autoläge ställer kameran in slutartid, bländare och ISO. Du kan använda exponeringskompensationen för att under- eller överexponera.
I programläge får du lite mer kontroll. Du kommer att kunna ställa in ISO själv och kameran väljer slutartid och bländare. Du kan även avaktivera den automatiska blixten och använda exponeringskompensation i programläge. Det är den perfekta språngbrädan för att komma bort från autoläget.
I halvautomatiskt läge ställer du själv in ISO och slutartid eller bländare. Kameran kommer att fastställa det nödvändiga tredje värdet. I läget slutartidsprioritet ställer du in slutartiden och kameran beräknar bländaren. I bländarprioritetsläge ställer du in bländaren och kameran beräknar slutartiden.
Du kan också använda exponeringskompensation i halvautomatiskt läge.
I manuellt läge har du total kontroll över ISO, slutartid och bländare. Användbara instrument för att bestämma din exponering är den inbyggda ljusmätaren och histogrammet.
Histogram: Histogrammet är en visuell representation av alla toner i ett fotografi.
Du hittar de mörka områdena på vänster sida av histogrammet. De ljusa områdena är placerade på höger sida av histogrammet. Mellantonerna är i mitten.
Du kan använda histogrammet för att avgöra om en bild kommer att exponeras ”korrekt”.
När det finns en stor spik på vänster sida av histogrammet kan du vara ganska säker på att bilden blir för mörk.
Om det finns en stor spik på höger sida blir bilden för ljus.
Fokus: Om ett motiv är i fokus betyder det att det är skarpt. Om det är ur fokus är det suddigt.
För att inte blanda ihop detta med Bokeh eller områden som inte är i fokus när du fotograferar med en ytlig DOF.
Fokuslägen: De olika sätten som kameran kan ställa in autofokus.
I fokuslägena One-Shot (Canon) och Single Shot (Nikon) fokuserar kameran på motivet och så länge du håller slutaren halvt intryckt förblir den så tills du släpper slutaren. Det är det vanligaste fokusläget.
I AI Servo (Canon) och Kontinuerlig (Nikon) fokusläge, justeras fokus så länge avtryckaren är halvvägs intryckt. Använd den för action- och sportfotografering. Allt som går fort.
AI Focus (Canon) och AF-A (Nikon) är ett hybridläge. Kameran startar i ett enbildsfokusläge och om motivet börjar röra sig övergår det till kontinuerligt fokusläge.
I manuellt läge ställer du in fokus själv. Moderna kameror är dock inte riktigt väl utrustade för att göra det. Och det är i de flesta fall inte nödvändigt eftersom autofokusen är väldigt snabb och exakt.
Fokuspunkt: Matrisen i din sökare har olika punkter där du kan bestämma din egen fokuspunkt. Om du inte bestämmer fokus själv kommer kameran att göra det. Och kameran kommer att fokusera på det första den stöter på precis i mitten.
Färgtemperatur: Varje ljuskälla har sin egen färgtemperatur. Till exempel skiljer sig färgtemperaturen för levande ljus från färgtemperaturen för en ficklampa. Och vår största ljuskälla av alla, solen, har olika färgtemperaturer beroende på tid på dygnet och väderförhållanden. Färgtemperaturen tidigt på morgonen skiljer sig från färgtemperaturen under dagen.
Vi beskriver ljusets färgtemperatur genom att vara varmt, gult ljus eller kallt, blått ljus. Ljuset som ett ljus ger är varmt och gult. Ljuset solen producerar under dagen är kallt och blått. Det mäts i grader Kelvin.
Vitbalans: Vår hjärna kompenserar automatiskt för alla olika ljuskällor i vår miljö för att behålla färgerna som de är. Kameran kan inte göra det. Det är vad vitbalansinställningen är till för. Den kompenserar för de olika ljuskällorna genom att justera färgerna. Vanligtvis kan du välja mellan automatisk vitbalans och ett antal olika ljussituationer som skugga, starkt solljus eller artificiellt ljus.
Du kan också ställa in vitbalansen manuellt genom Kelvin-inställningarna. Den automatiska vitbalansen kommer att göra ett bra jobb i många ljusa situationer men ibland måste du justera vitbalansinställningen.
